”Min kropp är bara en kropp”

Det har varit lite jobbigt senaste dagarna, känslomässigt. Det har pendlat mycket och jag har känns att jag mer än gärna kan få gråta snart, bara släppa ut allting! Men det kommer inte, och kan jag inte släppa ut mina känslor så är faktiskt träning min räddning.

Igår körde jag ett pass via en app, och efter höll jag på att börja gråta av lycka? Det är så mycket som lämnar min kropp när jag fokuserar på en övning och kroppen får svettas. Jag behöver träningen i mitt liv, mitt psyke behöver verkligen det. Ännu mer de dagar då jag bara vill krypa ur skinnet.


La upp dessa bilder på instagram efteråt.

Det kändes helt okej, även fast jag inte är bra form just nu. Min kropp är bara en kropp, och om någon tänker på att jag har gått upp i vikt så känns det helt okej, för någon annan kanske tycker det är skönt att inte vara ensam om det. Vad vet jag? Jag börjar bli lite mer bekväm med mig själv, men det har tagit tid. För självklart har även jag vuxit upp i ett ätstörd samhälle. Sen så behöver man absolut inte lägga ut en massa bilder på sig själv i syfte att visa hur man ser ut, jag är egentligen mer för att visa vad man gör för stunden utan fokus på just utseendet, men ja… Nu la jag ändå upp något, det får va så.

Jag kommer inte att dela med mig av appen jag testar just nu, en 30-dagars träning app. Den fokuserar för mycket på just utseendet och egentligen ingenting om det inre. Den påminner en varje dag om att man ska bli smal smal smal!! Istället för att påminna om en piggare hjärna, det positiva för psyket och det inre… Så nej, är du känslig? Kasta de apparna.
Jag testar den bara för att komma igång, för att det är skönt att ha ”någon” eller ”något” som säger till en vad man ska göra för övningar. Jag har en idé på hur man skulle kunna göra en annan app, men vi får se haha om det är något som jag skulle orka försöka mig på i framtiden.

Känner mig extremt känslig nu av att skriva det här och samtidigt lyssna på en låt som väcker ännu mera känslor. En ”orchestral version” såklart. Så jäkla vackert!

Det var det, nu ska jag träna, kanske gråta ut lite, vila och spendera resten av dagen med hästarna…
Ta hand om er!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *